It's been a long day, you know.

DATUM: 2010-10-09 / TID: 19:46:27
PUBLICERAT I: Vardagligt / KOMMENTARER: (0)
Godkväll vänner!
Idag bestämde jag mig för att ringa till sjukvårdsupplysningen för att få reda på hur jag skulle gå vidare med min förkylning och det jag misstänkte var öroninflammation. Den här sjuksköterskan som jag fick prata med tyckte också att det lät som det. 'Ja, då får du en tid klockan 13.00 i Mora idag', berättade sköterskan. Jag tänkte bara 'Oj, måste fråga mamma (som förövrigt också är sjuk) om vi kan sätta oss i en bil och åka 8 mil, bara sådär. Det var bara att tacka och bocka för tiden eftersom man måste behandla öroninflammation inom 12 timmar när det värkt hål.
Sagt och gjort, vi satte oss i bilen och började gasa iväg mot Mora.
Jag gillade inte riktigt läkaren jag fick när jag kom dit, dels såg hon ut att vara lika gammal som mig. Hur trovärdigt känns det att ha en läkare som är under 22? Nu vet ju inte jag hur gammal hon var men det kändes som hon lika gärna kunde vara praktikant.
Hon drog och slet i mina öron i vad som kändes som alldeles för lång tid medan hon hackade och grävde med den där 'örontittarmockafjongen'. Jag uttryckte mig väldigt tydligt med ett 'AJ!' när jag tyckte att 'nu har du minsann gått för långt', men det sket väl hon i!
Så ni kanske kan förstå att om jag, en väldigt känslig människa samtidigt är sjuk och lite halvt psykiskt instabil nästan bryter ihop totalt, när den där arroganta människan kommer alldeles för nära. Nej, uschamejja! Henne behöver jag nog inte träffa igen!
Egentligen tog inte besöket längre än några minuter. Läkaren skrev recept på antibiotika och sen var det tack och hej!
Vi hämtade ut pillren och sen åkte vi till Sollerön för att hälsa på mormor och morfar lite. Vi blev bjudna på både lunch och fika. Det var riktigt trevligt och jag blev förvånad över att jag kunde skämta riktigt med mina morföräldrar :) Skönt!

Foto taget vid annat tillfälle

Nu ska jag gå ner till mamma och fixa iordning lite kvällmat, blir nog en toast tror jag :)
Senare kommer Malin höra av sig och då ska jag såklart bege mig mot Dalasågen och umgås och äta kladdkaka! :)
Tack för att ni lyssnade, vi hörs!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback